Att något så litet ska behöva ta så mycket skit...
Idag hade jag min sista lediga dag på det här projektet. Jag och några vänner drog då till Rawa, en vacker ö 15 minuter bort, för att få lite lugn och ro. Där blev det slappa i hängmatta, äta grillad fisk och mycket bad.
Några av grabbarna i gänget ägnade sig åt mer galna aktiviteter som att hoppa från högsta punkten på båtbryggan och åka rushkana med huvudet före. Jag avstod från detta eftersom jag inte ville riskera att skada mig såhär dagarna innan dom stora finalerna. Jag slöade därför istället. Väldigt skönt.
När jag skulle förflytta mig från hängmattan till sandstranden bestämde jag mig för att gena över båtbryggan. Jag var på riktigt bra humör och gick och log i solskenet. Jag skulle ta ett dopp, sedan köpa en glass och lägga mig i en solstol och läsa. Livet var bra härligt. Precis när jag började fundera på vilken glassort jag skulle köpa klev jag upp på båtbryggan och tog några bestämda steg mot andra sidan... höger, vänster, höger, AJ SOM FAN! Något hade lagt sig i vägen för min vänter fot! Antalet svordommar som uttalades just då var många... Finns det något som gör så ont som när man slår i tån? Tror inte det. Jag stutsade över bryggan och glode på hörnet på en påle som var roten till allt det onda. Hade den inte funnits hade detta aldrig hänt! Jag tog mig ner på andra sidan och satte mig ner för att ge min lilltå lite kärlek efter detta spektakel. Då såg jag att den inte riktigt såg ut som den brukade. Den pekade inte framåt utan rakt ut åt sidan. Jag blev snabbt ganska tveksam till om det var en bra grej... Något var väldigt fel och jag ville inte att min lilltå skulle spreta på det viset. Jaha, vad göra? Kan nån rädda min lilltå. Nej, ingen kom undsättning. Allt ska man göra själv. Så jag tog ett djupt andetag, grep tag om tån och böjde tillbaka den. Det gjorde jävligt ont.
Jag spenderade eftermiddagen med att hoppa omkring på ett och ett halvt ben och tycka lite synd om mig själv medan jag åt jordgubbsglass.
Träffade läkaren på kvällen och fick diagnosen bruten lilltå. Fan.
Puss
Några av grabbarna i gänget ägnade sig åt mer galna aktiviteter som att hoppa från högsta punkten på båtbryggan och åka rushkana med huvudet före. Jag avstod från detta eftersom jag inte ville riskera att skada mig såhär dagarna innan dom stora finalerna. Jag slöade därför istället. Väldigt skönt.
När jag skulle förflytta mig från hängmattan till sandstranden bestämde jag mig för att gena över båtbryggan. Jag var på riktigt bra humör och gick och log i solskenet. Jag skulle ta ett dopp, sedan köpa en glass och lägga mig i en solstol och läsa. Livet var bra härligt. Precis när jag började fundera på vilken glassort jag skulle köpa klev jag upp på båtbryggan och tog några bestämda steg mot andra sidan... höger, vänster, höger, AJ SOM FAN! Något hade lagt sig i vägen för min vänter fot! Antalet svordommar som uttalades just då var många... Finns det något som gör så ont som när man slår i tån? Tror inte det. Jag stutsade över bryggan och glode på hörnet på en påle som var roten till allt det onda. Hade den inte funnits hade detta aldrig hänt! Jag tog mig ner på andra sidan och satte mig ner för att ge min lilltå lite kärlek efter detta spektakel. Då såg jag att den inte riktigt såg ut som den brukade. Den pekade inte framåt utan rakt ut åt sidan. Jag blev snabbt ganska tveksam till om det var en bra grej... Något var väldigt fel och jag ville inte att min lilltå skulle spreta på det viset. Jaha, vad göra? Kan nån rädda min lilltå. Nej, ingen kom undsättning. Allt ska man göra själv. Så jag tog ett djupt andetag, grep tag om tån och böjde tillbaka den. Det gjorde jävligt ont.
Jag spenderade eftermiddagen med att hoppa omkring på ett och ett halvt ben och tycka lite synd om mig själv medan jag åt jordgubbsglass.
Träffade läkaren på kvällen och fick diagnosen bruten lilltå. Fan.
Puss
Kommentarer
Trackback
