...låt mig visa...
En månad i en malaysisk djungel. Mitt liv har bestått av jobb, lite sömn, lite mat. Jag har uppenbarligen överlevt.
Här kommer en sammanfattning på det som varit Ellies verklighet den senaste tiden.
Ni som trodde att vi spelade in cirkusen i en studio i Stockholm: Dax att tänka om.
Allt började med en brygga på arlanda. Sen väntade en lång resa bort från civilisationen. Mot djungeln.
Såhär bodde vi. Behöver jag berätta att taket var 1 cm tjockt och att man nattetid kunde höra hur kryp och diverse kräldjur hade konferens där uppe. Man behövde i allafall aldrig känna sig ensam...
Djungelns Essingeled. Så här kom vi till och från jobbet. Ja, flytvästarna luktar lika illa som dom är oranga.
Dom hade använts av den indiska produktionen i 2 månader. Nån som tvättat dom emellan? Svar: nej.
Konsekvens: Dom luktade svett. Curry-svett.
Mitt jobb var att rigga upp massa saker på en plats...
Ta dit en ovetade kändis...
...och få dom att A) äta äckliga djur...
...eller B) kramas med/kläma på/umgås med kräldjur med klor...
Ja, detta tog ca 10 timmar om dagen. När detta var klart åt jag Malaysisk buffé och gick sedan och la mig i min djungelhydda.
Så vad finns det för fördelar med att jobba djungeln?
-Man slipper frysa.
-Man får vara ute i det fria, nära naturen.
-Det händer alltid något spännande. T ex att man får en blodigel bakom örat.
-Man behöver aldrig vara orolig att en mobil ska ringa under inspelning. Noll täckning i djungeln.
-Och... detta är en vanlig syn på min arbetsplats:
Kan inte vara många som får uppleva så mycket muskler paketerade i hud en vanlig tisdagförmiddag...
Det var det.
Juste...
Sist men inte minst.
NEJ, detta är inte Stora Studion i Frihamnen. It's the real deal.
puss
