Birka.
Så. Var jag ska börja? Jag har varit på kryssning. Till Mariehamn. Med allt vad det innebär.
Jag har inte varit på kryssning sen jag gick i skolan och hade därför glömt vilken dekadens som råder på dessa färjor. Jag visste att det var illa, men inte så illa. Bland heltäckningsmattor, slitna skinnsoffor och "ät-ihjäl"-dig buffér hittar man en skön blandning av människor i kläder som man inte trodde gick att köpa, hejdlös fylla och desperat kontaktsökande. Hela affärsidén går ut på att man ska äta tills man spyr, dricka tills man inte kan stå upp och sedan spela bort pengarna som blev kvar.
Gruppaktiviterterna avlöser varandra på ett nästan stressigt sett. På eftermiddagen spelas det bingo, frågesport och sjungs karaoke. I alla tävlingarna är priset en ny kryssning. På kvällen börjar helt osannolika raggningscener utspela sig på dansgolvet och dom flesta slutar troligtvis i bakfylleångest i en trång hytt morgonen därpå.
Ljusglimten var att man då och då såg en och annan person som sökt sig till detta i flykt från ensamhet hemma. Och att dom här faktiskt hittade det sällskap och den uppmärksamhet dom längtat efter. Där fyller Birka Cruises en funktion. Men bara där.
Jag var tackolov där med ett stort sällskap av härligt vanliga människor och kunde därför se det hela som ett underhållande studiebesök. Låt mig dela med mig.
Allt började bra. En hytt på våning 8 av 10. Nära till disco och livbåtar.
På båten kunde man köpa finska chips- Sips. Vad var de för smak på dom? Precis. "Minipussi".
Varför vara så konservativ och köpa Sour Creme...
Och så var det där med alkohol. Birka uppmanar till ölkonsumtion. Köper man tillräckligt mycket får man en egen mini-pirra!
Man kan också köpa massa små flaskor så att man kan ha dom i fickan och dricka när man vill. 3 för 50 kr!
Tycker man att det känns tråkigt kan man alltid köpa sprit i penis. Är det bara jag som tycker jättesynd om modellen på bilden? Visste hon vad hon skulle göra när hon kom till jobbet på morgonen?
Som sagt. Kryssning. Med allt vad det innebär.
Puss
Jag har inte varit på kryssning sen jag gick i skolan och hade därför glömt vilken dekadens som råder på dessa färjor. Jag visste att det var illa, men inte så illa. Bland heltäckningsmattor, slitna skinnsoffor och "ät-ihjäl"-dig buffér hittar man en skön blandning av människor i kläder som man inte trodde gick att köpa, hejdlös fylla och desperat kontaktsökande. Hela affärsidén går ut på att man ska äta tills man spyr, dricka tills man inte kan stå upp och sedan spela bort pengarna som blev kvar.
Gruppaktiviterterna avlöser varandra på ett nästan stressigt sett. På eftermiddagen spelas det bingo, frågesport och sjungs karaoke. I alla tävlingarna är priset en ny kryssning. På kvällen börjar helt osannolika raggningscener utspela sig på dansgolvet och dom flesta slutar troligtvis i bakfylleångest i en trång hytt morgonen därpå.
Ljusglimten var att man då och då såg en och annan person som sökt sig till detta i flykt från ensamhet hemma. Och att dom här faktiskt hittade det sällskap och den uppmärksamhet dom längtat efter. Där fyller Birka Cruises en funktion. Men bara där.
Jag var tackolov där med ett stort sällskap av härligt vanliga människor och kunde därför se det hela som ett underhållande studiebesök. Låt mig dela med mig.
Allt började bra. En hytt på våning 8 av 10. Nära till disco och livbåtar.
På båten kunde man köpa finska chips- Sips. Vad var de för smak på dom? Precis. "Minipussi".
Varför vara så konservativ och köpa Sour Creme...
Och så var det där med alkohol. Birka uppmanar till ölkonsumtion. Köper man tillräckligt mycket får man en egen mini-pirra!
Man kan också köpa massa små flaskor så att man kan ha dom i fickan och dricka när man vill. 3 för 50 kr!
Tycker man att det känns tråkigt kan man alltid köpa sprit i penis. Är det bara jag som tycker jättesynd om modellen på bilden? Visste hon vad hon skulle göra när hon kom till jobbet på morgonen?
Som sagt. Kryssning. Med allt vad det innebär.
Puss
Kommentarer
Trackback
