Sjuk.

Och så fick man feber och halsont och vill inte finnas. Hur kommer det sig att man känner sig så liten och ynklig och meningslös när man är sjuk? Man vet ju att det kommer att gå över, man vet att det är något som man inte kan rå för och att det är något som drabbar alla. Ändå känns det som ett personligt misslyckande.

Tur för mig att jag har två härliga killar som tar hand om mig. Den ena är liten och lurvig och vill alltid ligga nära. Den andra är stor och mysig och kommer med te, glass och kärlek. Det finns sjuklingar som har det värre!

Har du nånsin sett finare killar... ? Trodde väl inte det!

Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0