Avsked

Begravning. Min låtsaspappas pappa har lämnat jordelivet. Han fick en fin begravning. Om han kunde se oss skulle han vara nöjd. Han fick sina favoritblommor på kistan och vi sjöng dom psalmer han tyckte bäst om.
Det är lite läskigt det där med begravningar, döden blir påtaglig på ett sätt som den sällan blir annars. Man blir verkligen påmind om att allt har ett slut. Att man själv kommer ligga i en sådan kista en dag. Förhoppningsvis är den klädd med blommor och människor man älskat är där och sjunger och saknar. Man börjar också tänka på livets mening. Blir tacksam över att man får leva, men också rädd för att livet är så skört och man undrar om man gör allt man borde utav det. Det får man aldrig veta. Det är nog lika bra.
Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0