Sinterklaas.
Jag har en vän som bor i Holland. Han var hemma över julen och vi passade på att ta en lunch i mellandagarna. Jag, som aldrig varit i Holland, bad honom berätta lite om landet och han hade den goda smaken att dela med sig av några väl valda delar av den hollänska kulturen...
I Holland firas julen precis som här i december, dock lite annorlunda. På kvällen den 5 december kommer Sinterklaas till barnen med julklappar. Sinterklaas är en gammal vis man som påminner om våran "Tomte". Han är den goda kraften med långt vitt skägg och är inte för intet klädd ungefär som påven. Med sig har han en eller flera Zwarte Piet (Svarte Per) som man skulle kunna likna vid "Jokrar". Dom är dock allt annat en goda. Dom är istället där för att skrämma barnen och ställa till oreda. Dessa är har till skillnad från Sinterklaas "Svart" som sin färg, antagligen för att det är onskans färg. Själv hade jag kunnat tycka att det då hade räckt med att klä Swarte Piet i svarta kläder, men holländarna vill ta de hela ett steg längre. Dom valde därför att göra Zwarte Piet till en afrikan! Kan man bli svartare lixom? Så den goda Sinterklaas, Påven-look-alike, följs av onda afrikaner som skrämmer barnen... Holland är ett land med förhållandevis många svarta invånare. Det måste vara toppen att vara en av dessa i december månad. Poppis bland barnen så att säga.
Holländarna själva hävdar att Sintaklaas inte har något med rasism att göra, det är bara en tradition... Är det bara jag som ser ett problem?
Man har också ett annat sätt att få barnen att lyda i jultider...
I Sverige säger vi "Om du inte är snäll kommer inte tomten med några julklappar", i Holland säger dom "Om du inte är snäll kommer Zwarte Piet och tar dig med till Turkiet!". Turkiet! Hollänska barns största mardröm är alltså att bli skickade till Turkiet... helvetet på jorden. Detta har heller inget med rasism att göra, det är en tradition.
Så för dig som tänkte börja sälja charterresor till Turkiet i Holland- Tänk om!
Puss
I Holland firas julen precis som här i december, dock lite annorlunda. På kvällen den 5 december kommer Sinterklaas till barnen med julklappar. Sinterklaas är en gammal vis man som påminner om våran "Tomte". Han är den goda kraften med långt vitt skägg och är inte för intet klädd ungefär som påven. Med sig har han en eller flera Zwarte Piet (Svarte Per) som man skulle kunna likna vid "Jokrar". Dom är dock allt annat en goda. Dom är istället där för att skrämma barnen och ställa till oreda. Dessa är har till skillnad från Sinterklaas "Svart" som sin färg, antagligen för att det är onskans färg. Själv hade jag kunnat tycka att det då hade räckt med att klä Swarte Piet i svarta kläder, men holländarna vill ta de hela ett steg längre. Dom valde därför att göra Zwarte Piet till en afrikan! Kan man bli svartare lixom? Så den goda Sinterklaas, Påven-look-alike, följs av onda afrikaner som skrämmer barnen... Holland är ett land med förhållandevis många svarta invånare. Det måste vara toppen att vara en av dessa i december månad. Poppis bland barnen så att säga.
Holländarna själva hävdar att Sintaklaas inte har något med rasism att göra, det är bara en tradition... Är det bara jag som ser ett problem?
Man har också ett annat sätt att få barnen att lyda i jultider...
I Sverige säger vi "Om du inte är snäll kommer inte tomten med några julklappar", i Holland säger dom "Om du inte är snäll kommer Zwarte Piet och tar dig med till Turkiet!". Turkiet! Hollänska barns största mardröm är alltså att bli skickade till Turkiet... helvetet på jorden. Detta har heller inget med rasism att göra, det är en tradition.
Så för dig som tänkte börja sälja charterresor till Turkiet i Holland- Tänk om!
Puss
En bonde i vår by, en bonde i vår by...
Det där med raggning och dejting är svårt. Att veta vad man ska säga och göra. Jag tittade i veckan på Bonde Söker Fru, för första gången i år, där just raggning och dejting är högst aktuellt. I det här programmet hade bönderna valt tjej/kille och var nu på en resa med vad som kunde bli en blivande partner. Man märker verkligen att dom här glada lirarna har hållt på med dejting en hel sommar och har sjuk koll på detta... Här kommer ett exempel.
En ung kvinnlig bonde sitter i en solstol bredvid sin någon nördiga kille i ett varmt land någonstans i Europa. Båda är ganska ovana vid relationer och det hela känns minst sagt ganska trevande. Den nördiga killen gör en insats för att imponera och beställer två fruktdrinkar. Bartendern kommer bort till solstolarna med två eleganta drinkar och den nördiga killen ser väldigt nöjd ut. Tjejen tar sin drink i handen, tittar på den och ser fullständigt likgiltig ut. När hon ser förväntningen i den nördiga killens ansikte smakar hon lite på drinken och ställer sedan bort den utan att göra en min. Den nördiga killen frågar lite stressat: "Tycker du inte om den?".
"Nja sådär. Jag har aldrig smakat sån här frukt förut."
"Har du aldrig smakat vattenmelon?"
"Nej"
"Okej. Har du smakat ananas då, som jag har i min drink?"
"Nej".
Dom ligger nu i varsin solstol. Drinkkampanjen blev ett magplask och stämningen är minst sagt spänd. Det är nu den nördiga killen måste dra en riktigt bra raggningsreplik för att rädda det hela. Han tänker till ordentligt, tar ett djupt andetag och säger: "Men vad har du för favoritfrukt?"... Snacka om bollkänsla.
Läste precis i tidningen att Stockholmarna har fått 7 timmar sol hittills under december. Tycker att det är ett under att inte fler tar livet av sig.
Puss.
En ung kvinnlig bonde sitter i en solstol bredvid sin någon nördiga kille i ett varmt land någonstans i Europa. Båda är ganska ovana vid relationer och det hela känns minst sagt ganska trevande. Den nördiga killen gör en insats för att imponera och beställer två fruktdrinkar. Bartendern kommer bort till solstolarna med två eleganta drinkar och den nördiga killen ser väldigt nöjd ut. Tjejen tar sin drink i handen, tittar på den och ser fullständigt likgiltig ut. När hon ser förväntningen i den nördiga killens ansikte smakar hon lite på drinken och ställer sedan bort den utan att göra en min. Den nördiga killen frågar lite stressat: "Tycker du inte om den?".
"Nja sådär. Jag har aldrig smakat sån här frukt förut."
"Har du aldrig smakat vattenmelon?"
"Nej"
"Okej. Har du smakat ananas då, som jag har i min drink?"
"Nej".
Dom ligger nu i varsin solstol. Drinkkampanjen blev ett magplask och stämningen är minst sagt spänd. Det är nu den nördiga killen måste dra en riktigt bra raggningsreplik för att rädda det hela. Han tänker till ordentligt, tar ett djupt andetag och säger: "Men vad har du för favoritfrukt?"... Snacka om bollkänsla.
Läste precis i tidningen att Stockholmarna har fått 7 timmar sol hittills under december. Tycker att det är ett under att inte fler tar livet av sig.
Puss.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Idag var jag på studiebesök på inspelningen av Stig Larsson-triologin. Jobbar man själv i fabriks-tv branschen kan det vara kul att se hur det går till i konstens filmvärld. Dagens inspelning var på Mosebacke och jag och en vän skulle vara där vid 12. Vi möttes upp strax innan och när vi parkerat bilarna och skulle börja gå blev vi medvetna om att vi båda såg ut som trafikolyckor i håret. Jag, som var på fest igår, hade knappt borstat håret i morse och ännu mindre sköljt ur hårsprayen. Phrida har inte orkat göra något år sin korta frisyr utan hade akut-räddat det hela med några hårspännen. Våra frissor ihop = ingen succé. Vi hittade två chockrosa idolmössor i Phridas bil och kände att det fick bli vår räddning. Vi satte på oss mössorna och blev plötsligt en Smurf-duo. Men vad göra?
Vi gick upp till inspelningsplatsen och skulle till och börja med hitta en "Maria" trots att vi knappt visste hur hon såg ut. Efter att vi stått i ett hörn en stund och försökt räkna ut vem hon var haffade vi en riggare som passerade och bad om råd. Han styrde oss till en tjej i mössa... hennes mössa var snygg och svart och det syntes i hennes ögon att hon reflekterade över vår chockrosa mössor. Det är trots allt inte okej att komma gående i armkrok och ha likadana chockrosa mössor på sig om man fyllt 15 år...
Vi blev insläppta på Mosebacke och satt sedan och kollade på inspelningen en dryg timme. När det var dags för omrigg kom det fram en kvinna till mig, la armen på min axel och frågade: "Skulle du kunna tänka dig att vara med, vi behöver en statist till?". Äh... nja. Hon tittade mig i ögonen och jag kände genast att jag skulle få svårt att komma på en bra anledning till att slippa. "Okej då, jag syns väl ändå inte där bak". Hon gav mig en plats "i baren" och la sedan till "Du måste dock ta av dig den rosa mösan". Jag fick en klump i halsen. Skulle jag behöva ta av mig mössan, det ända som skyddade omvärlden från mig förargelseväckande frisyr? Hon vände på klacken och gick och jag förstod att jag inte hade något alternativ. Scenen spelades in och sedan var jag snabbare en kvickt tillbaka på min stol i hörnet. Vad hade precis hänt? Jag hade klivit i genom dörren i tron om att jag i skydd av min rosa mössa skulle få luta mig tillbaka och titta på en filminspelning. Istället hade jag helt plötsligt hamnat framför kameran i årets fulaste frisyr. Men överraskningar kommer sällan ensama. När jag tittade upp stod en av tjejerna från teamet framför mig med en lapp i hamnden. "Du kan fylla i den här". Jag tittade på lappen och såg att jag skulle skriva mina kontouppgifter... så att dom kunde sätta in 300 kronor. Jaha! Jag hade alltså helt plötsligt tjänat 300 kronor på att vara med framför kameran i 4 sekunder. Bra tim-peng. Helt plötsligt dämpades frisyr-ängesten! I jultider, med en Bali-resa om två veckor och noll lön dom kommande 3 månaderna kändes frisyren som en pettitess i sammanhanget! En risig frissa hit eller dit, det bjuder jag på!
Puss
Vi gick upp till inspelningsplatsen och skulle till och börja med hitta en "Maria" trots att vi knappt visste hur hon såg ut. Efter att vi stått i ett hörn en stund och försökt räkna ut vem hon var haffade vi en riggare som passerade och bad om råd. Han styrde oss till en tjej i mössa... hennes mössa var snygg och svart och det syntes i hennes ögon att hon reflekterade över vår chockrosa mössor. Det är trots allt inte okej att komma gående i armkrok och ha likadana chockrosa mössor på sig om man fyllt 15 år...
Vi blev insläppta på Mosebacke och satt sedan och kollade på inspelningen en dryg timme. När det var dags för omrigg kom det fram en kvinna till mig, la armen på min axel och frågade: "Skulle du kunna tänka dig att vara med, vi behöver en statist till?". Äh... nja. Hon tittade mig i ögonen och jag kände genast att jag skulle få svårt att komma på en bra anledning till att slippa. "Okej då, jag syns väl ändå inte där bak". Hon gav mig en plats "i baren" och la sedan till "Du måste dock ta av dig den rosa mösan". Jag fick en klump i halsen. Skulle jag behöva ta av mig mössan, det ända som skyddade omvärlden från mig förargelseväckande frisyr? Hon vände på klacken och gick och jag förstod att jag inte hade något alternativ. Scenen spelades in och sedan var jag snabbare en kvickt tillbaka på min stol i hörnet. Vad hade precis hänt? Jag hade klivit i genom dörren i tron om att jag i skydd av min rosa mössa skulle få luta mig tillbaka och titta på en filminspelning. Istället hade jag helt plötsligt hamnat framför kameran i årets fulaste frisyr. Men överraskningar kommer sällan ensama. När jag tittade upp stod en av tjejerna från teamet framför mig med en lapp i hamnden. "Du kan fylla i den här". Jag tittade på lappen och såg att jag skulle skriva mina kontouppgifter... så att dom kunde sätta in 300 kronor. Jaha! Jag hade alltså helt plötsligt tjänat 300 kronor på att vara med framför kameran i 4 sekunder. Bra tim-peng. Helt plötsligt dämpades frisyr-ängesten! I jultider, med en Bali-resa om två veckor och noll lön dom kommande 3 månaderna kändes frisyren som en pettitess i sammanhanget! En risig frissa hit eller dit, det bjuder jag på!
Puss
På en buss. Fast utanför.
Här i förorten, där jag bor, passerar bussarna ute på vägen med jämna mellanrum. Det är vanliga röda SL bussar som går mellan tunnelbanestationerna dagar som nätter. Trots att jag åker buss väldigt sällan har jag förstått att stationerna numera ropas ut automatiskt från nån form av inspelning. Detta har jag fattat eftersom den kvinnnliga rösten inte matchat med gubben (oftast gubbe!) bakom ratten.
Jag parkerar min bil ute på vägen utanför min port varje kväll och ibland passerar bussen just när jag kommit ur bilen. Detta hände även idag. Det som fick mig att reagera på att bussen passerade var att jag hörde "Nästa Bäckvägen". Jag vände på huvudet och undrade var ljudet kom ifrån. Jag kan vara förvirrad ibland, men jag var helt säker på att jag inte var ombord på en buss. Då slog dig mig att det har hänt förut. Till och med att jag stått vid mitt sopnedkast (50 meter från vägen) har jag hört "Nästa Bäckvägen" och då sett att det kommit från en buss som passerat.
Att passagerarna på bussen vill veta vilken nästa hållplats är förstår jag till fullo. Men att man placerat högtalare som även berättar för resten av världen vart bussen är påväg förstår jag inte riktigt. Jag störs inte av det på något sätt, jag förstår bara inte varför. Är det för att upplysa eventuellt förvirrade fotgängare om var dom är? Eller är det för att få oss bilister att få lite dåligt samvete för att vi kör "Ego- kärra" när vi kan åka kollektivt? Eller är det helt enkelt ett PR-trick från SL för att påminna att deras bussar finns? För sanningen är ju den att jag aldrig skulle ha reagerat på bussarna om dom inte hade åkt runt och berättat vart dom var påväg...
Puss
Nu är det jul igen...
Jag och min 4-benta vän har ägnat kvällen åt att baka pepparkakor och julpynta hemmet. Detta har gjorts till toner från härlig julmusik. Grannen uppskattade inte musiken lika mycket som vi, men drog sig tillbaka med ett leende när vi bjöd på nybakta pepparkakor. Mutor är underskattat.
Det största problemet har varit att få julstjärnorna i fönstret att hänga rakt. Sladden har nämligen en tendens att snurra och ta stjärnan med sig. Placeringen i fönstret har också varit lite svår. Ska det vara snyggt innifrån eller utifrån? Jag valde till slut att göra det fint innifrån med motiveringen "det är jag som har pröjsat för allt tingel-tangel, så det är väl jag som ska njuta av de...".
Jag och Afro har jobbat som ett team från början till slut. Vi spenderat endast en kort stund ifrån varandra då jag ägnade mig åt att äta deg, och Afro åt att tugga i sig allt julpynt hon lyckades komma över... Detta ledde till en liten konflikt. Som dock är löst...
Se på den vackra granen.
Det största problemet har varit att få julstjärnorna i fönstret att hänga rakt. Sladden har nämligen en tendens att snurra och ta stjärnan med sig. Placeringen i fönstret har också varit lite svår. Ska det vara snyggt innifrån eller utifrån? Jag valde till slut att göra det fint innifrån med motiveringen "det är jag som har pröjsat för allt tingel-tangel, så det är väl jag som ska njuta av de...".
Jag och Afro har jobbat som ett team från början till slut. Vi spenderat endast en kort stund ifrån varandra då jag ägnade mig åt att äta deg, och Afro åt att tugga i sig allt julpynt hon lyckades komma över... Detta ledde till en liten konflikt. Som dock är löst...
Se på den vackra granen.
På tal om att byta spår...
Rykten säger att...
Mick Jagger en gång i tiden utbildade sig till meteorolog. Han valde dock att lägga karriären på hyllan för att starta ett rockband. Smart drag.
puss
Mick Jagger en gång i tiden utbildade sig till meteorolog. Han valde dock att lägga karriären på hyllan för att starta ett rockband. Smart drag.
puss
Mer New york...
Lite fler bevis på att jag besökt den riktiga huvudstaden...
Efter att ha sett väldigt mycket amerikansk film i mina dagar såg jag fram emot att få se NYPD's jeepar och tjutande fordon. Första morgonen möttes jag dock av detta...
Kan nån berätta vilka tjuvar man jagar i denna golfbil?
Många New Yorkare använde häst och vagn som transportmedel.
Själv hittade jag ett bekvämare alternativ.
Letade efter något att ha på mig på julafton. Vad tror ni om detta? Kan det bli succé hos släkten?
Knackade på "The Curch of Scientology of New York".
Tom Cruise var inte hemma.
En brygga i det stora äpplet.
Puss.
Efter att ha sett väldigt mycket amerikansk film i mina dagar såg jag fram emot att få se NYPD's jeepar och tjutande fordon. Första morgonen möttes jag dock av detta...
Kan nån berätta vilka tjuvar man jagar i denna golfbil?
Många New Yorkare använde häst och vagn som transportmedel.
Själv hittade jag ett bekvämare alternativ.
Letade efter något att ha på mig på julafton. Vad tror ni om detta? Kan det bli succé hos släkten?
Knackade på "The Curch of Scientology of New York".
Tom Cruise var inte hemma.
En brygga i det stora äpplet.
Puss.
