En heldag med farmor.
Igår gick vi på en långpromenad i vintern och sen gick vi hem och lagade lunch.
Visst ser snön på trädet ut som grädde? Man vill lixom äta upp det. På en pannkaka.
Nån kommer få kämpa sig in i sitt hem. Mycket skotta här...
Till lunch blev det levergryta. Har inte ätit lever sen jag var liten. Men gott var det!
Puss och kärlek.
Birka.
Jag har inte varit på kryssning sen jag gick i skolan och hade därför glömt vilken dekadens som råder på dessa färjor. Jag visste att det var illa, men inte så illa. Bland heltäckningsmattor, slitna skinnsoffor och "ät-ihjäl"-dig buffér hittar man en skön blandning av människor i kläder som man inte trodde gick att köpa, hejdlös fylla och desperat kontaktsökande. Hela affärsidén går ut på att man ska äta tills man spyr, dricka tills man inte kan stå upp och sedan spela bort pengarna som blev kvar.
Gruppaktiviterterna avlöser varandra på ett nästan stressigt sett. På eftermiddagen spelas det bingo, frågesport och sjungs karaoke. I alla tävlingarna är priset en ny kryssning. På kvällen börjar helt osannolika raggningscener utspela sig på dansgolvet och dom flesta slutar troligtvis i bakfylleångest i en trång hytt morgonen därpå.
Ljusglimten var att man då och då såg en och annan person som sökt sig till detta i flykt från ensamhet hemma. Och att dom här faktiskt hittade det sällskap och den uppmärksamhet dom längtat efter. Där fyller Birka Cruises en funktion. Men bara där.
Jag var tackolov där med ett stort sällskap av härligt vanliga människor och kunde därför se det hela som ett underhållande studiebesök. Låt mig dela med mig.
Allt började bra. En hytt på våning 8 av 10. Nära till disco och livbåtar.
På båten kunde man köpa finska chips- Sips. Vad var de för smak på dom? Precis. "Minipussi".
Varför vara så konservativ och köpa Sour Creme...
Och så var det där med alkohol. Birka uppmanar till ölkonsumtion. Köper man tillräckligt mycket får man en egen mini-pirra!
Man kan också köpa massa små flaskor så att man kan ha dom i fickan och dricka när man vill. 3 för 50 kr!
Tycker man att det känns tråkigt kan man alltid köpa sprit i penis. Är det bara jag som tycker jättesynd om modellen på bilden? Visste hon vad hon skulle göra när hon kom till jobbet på morgonen?
Som sagt. Kryssning. Med allt vad det innebär.
Puss
Trosa mina vänner.
Besökte Trosa i helgen för en Alla-hjärtans-dag helg med finaste Zeke. Vi bodde på Bomans Hotell och hade två härliga dagar.
I sovrummet fanns ett badkar, fantastiskt trevligt! Var ska man ha ett badkar om inte i sovrummet? Det är den perfekta miljön för ett harmoniskt bad! I nästa lägenhet blir det badkar i sovrummet!
Att besöka just Trosa på Alla-hjärtans dag är perfekt. Vintertid finns det nämligen absolut ingenting att göra i Trosa vilket innebär att man kan hänga på rummet, bada och äta i hotellets restaurang med gott samvete. Det finns inga museer man måste besöka, inga fornminnen man måste se, eller någon solig park man måste sitta i. Man kan stänga in sig på Bomans Hotell en hel helg utan att skämmas.
Japp! Speglar. Som gjorde att det kändes som att man låg i en korridor
av badkar och badade. Fint!
Mycket vit inredning. Mycket svart packning.
Är det ok att Trosa har en golfklubb som heter Snipan? Nej, precis. Där går väl ändå gränsen.
Puss
After Work everybody!
Ikväll var det middag på La Famiglia med Robinssonbrudarna!
Vi gick igenom jobb, civilstatus, bostadssituation, skvaller i branschen... ja allt som är viktigt för brudars fortsatta existens.
Vi passade även på att äta fett och socker och låtsas att det inte är fettbildande.
Tiramisu innehåller allt gott i ett. Som en Lasagne på fett och socker. Det kan knappast bli roligare.
Puss
Artikelnummer är överskattat
Efter en hel del dividerande i provhytten kom jag och mamma fram till vilken klänning som skulle få följa med hem. Den som var snygg, använderbar till både fest och vardag och dessutom bara kostade 199 kr. Jag kände mig nöjd när jag ställde mig i kön och tänkte inte ens stressa upp mig över det faktum att jag skulle få stå i kö i nästan 10 minuter. Det handlade trots allt om en snygg klänning till ett lågt pris.
När vi kom fram till kassan slängde jag upp klänningen på disken och halade fram plånboken. Tjejen bakom disken började vrida och vända på klänning, upp och ner, ut och in. Det drogs i lappar och pillades i sömmar. Jag såg då att klänningen saknade prislapp.
"Den här varan saknar artikelnummer och därför kan jag inte sälja den" sa hon då.
"Jaha, du vet alltså inte vad den kostar? Kan vi inte kolla om det finns någon fler? Dessutom kostar klänningarna på samma stång 199 kr så det gäller kanske den också" svarade jag.
"Jo, jag vet vad den kostar, men utan artikelnummer kan jag inte slå in den i kassapparaten och då går den inte att sälja. Vi kommer behöva skicka tillbaka den till Spanien".
"Men kan man inte ta artikelnummret från en annan klänning? Spelar det nån roll?".
"Ja, det går inte. Det måste vara från just den här klänningen så tyvärr, den går inte att sälja."
Där stod jag nu med en klänning i handen som jag ville köpa, som dom ville bli av med och som vi alla visste vad den kostade. Men för att det inte stod ett gäng siffror på en liten lapp i den fick jag gå hem utan outfit och klänningen resa hela vägen tillbaka till Spanien. Samma frustration som jag brukat känna i min kontakt med arbetsförmedligen började pysa på insidan. Viruset "ineffektivitet" hade hittat in på Zara. Jag kände mig som en idiot, klänning kände sig bortvalt och utvisad. Stämmningen var låg. 1-0 till SYSTEM mot MÄNSKLIGHET. Fan.
Puss
Middag hos Kajsa.
Åt middag med min vän Kajsa igår. Hade en väldigt trevlig kväll. Vi åt pasta med tomatsås, drack te framför brastan och pratade om livet. Det är härligt när man upptäcker att man känner en väldigt samhörighet med någon man faktiskt inte känner så väl.
Fick den här presenten på min vindruta när jag skulle åka hem. Jag tror att Kajsas man kan ha något med saken att göra... men jag vet inte.
Puss
Finaste.
Zeke gör sin "seriösa" min. Tur att han är snygg i allt.
Puss
Det där med poäng...
I helgen var det dags att gå på bio. Har inte varit på bio sedan i somras. Jag och min vän Joa gjorde slag i saken och bestämde oss för att gå och se den omtalade ”Snabba cash”.
Med tanke på att filmen gått som smör i solen på biograferna tänkte jag ligga steget före och boka biljetter flera dagar innan. Som den moderna människa jag är, skulle detta självklart ske på Internet.
Jag gick in på SFs hemsida och fyllde i alla uppgifter. Precis när jag skulle betala såg jag en liten text: ”Fyll i ditt medlemsnummer och få 20 extra poäng”. Det påminde mig om att jag faktiskt är medlem på SF och att jag, eftersom jag inte går på bio så ofta, borde vara noggrannare med att använda kortet när jag väl gör det. Jag började därför leta efter kortet i min plånbok och insåg att det förmodligen låg hemma i ”bra och ha lådan”. Jag loggade in på min mail och läste medlems-mailen som skickats till mig, inget medlemsnummer fanns att hitta. Jag loggande in på mitt konto på SF’s hemsida och inte heller där fanns mitt medlemsnummer att hitta! Va F*n!
Till sist provade jag att boka biljetterna från min medlemssida för att på så sätt få poängen registrerade. Inte heller det fungerade! 20 minuters senare, efter diverse fix och trix, var irritation och frustration total. Hur svårt skulle det vara att få fram sitt medlemsnummer!? Försökte dom blåsa mig på mina poäng!?
Jag tog ett djup andetag och försökte lugna ner mig. Jag loggade in på sidan för att se vad jag gick miste om nu när jag snart skulle slänga 20 poäng i sjön. Hm… När man fått ihop 400 poäng får man en popcorn i godiskiosken…Så jag hade alltså gått miste om en liten låda popcorn om fem år. Det kan jag kanske leva med.
Jag gick in på SFs hemsida igen och bokade. Utan medlemsnummer. Irritation och frustration som bortblåst. Popcornen bortblåsta. No problem.
Så hur var filmen? Bra. Mycket bättre en väntat.
Är jag glad att jag inte jobbar som knarksmugglare? Japp. Verkar väldigt stökigt.
Puss
