duracellie

Jag tittade bland annat på Berg flyttar in med Måns Herngren. Dom pratade om hans tre äktenskap. Hur han gifte sig med Kajsa Bergqvist, hans tredje fru, och tänkte "nu har jag fyllt 40 år, lever med någon jag älskar och mår bra. Tänk att allt skulle sluta så bra". Idag är han singel. Då slår det mig verkligen att man aldrig kan ta någon förgivet. Att man istället måste vara glad för varje dag man får med en vän, en familjemedlem eller kärlek. Jag läste nyligen en bok om hur alla människor vi släpper in i våra liv lämnar någon form av avtryck som vi ska ta vara på. Vissa ska underhålla, vissa ska påminna oss om något och andra är "katalysatorer". Det innebär att dom aktiverar delar av oss som måste komma upp till ytan för att vi ska ta hand om dem. Så även människor man tror att man skulle klarat sig bättre utan eller kanske ångrar att man släppte in har i själva verket varit nödvändiga för ens utveckling. Det är också det som gör att Måns så småningom förmodligen kommer att vara gift med sin fjärde fru. Och det är ju det som är så härligt. Att även om man en gång blev besviken så börjar man så småningom tro igen. Det är en fantastisk känsla. Så det är bara att njuta varje dag den bor i bröstkorgen!

Puss